va händer? jag visste att vården för unga m ätstörningar o självskadebeteende va kass men detta blir bara sjukare o sjukare!! händer inte nåt inom vården nu så e samhället sjukare än jag trodde!!

SKÄRPNING VÅRDEN!!

men fan då. varför smakar d inte. just nu fattar jag fan inte va som pågår. e d anorexin som inte gillar att jag äter eller e d vanlig mänsklig aptitlöshet. får inte ihop d. vill för allt i världen inte att d e d första alternativet. skulle jag aldrig palla m. även om d e en väg som jag ibland funderar på att gå tillbaka till. inte för att d e så fantastisk situation att va i. mer för att slippa ett riktigt verkligt liv. var tusan ska man få krafterna att orka. nån som kan säga d. jag har ju aldrig behövt ta några beslut själv. när man nu måste göra d så blir d så in i hoppsan otroligt svårt. minsta lilla kontiga beslut e sjukt krångligt.

d blev många tårar tidigare idag. blev bara för mkt. som jag sagt innan vet jag inte hur jag ska hantera d. inte där jag befinner mig nu. var befinner jag mig egentligen? vilken punkt. hur långt har jag kvar. till målet. om nån säger att detta e målet o att d kallas friskt så hoppar jag av. då e d fan inte värt d. men jag vet inte hur mkt mer jag orkar m. detta e så jäkla svårt o jobbigt. fatta d!!<

klockan e nån minut över midnatt o d e dax att släcka lampan här. ska upp o jobba m alla barnen imorgon:)

hänger inte riktigt m på varför mina tankar gick åt ett helt tokigt håll innan. inget hände rent handlingsmässigt! men dom jäkliga tankarna finns där. förföljer lixom. e d för att jag haft en rätt ok dag? för att jag skrattade? hade roligt? men jag har på nåt sätt försökt skjuta bort tankarna o varit glad istället. e inte d bra? eller hantera jag d helt fel? jag ville inte att alla tankarna kring min vikt o utseende skulle ta över. fanns lixom inte tid o rum för d idag. fokuserade på annat. e d därför jag får igen d sen när jag inte e lika aktiv? eller hur funkar d? just nu fattar jag inte d. trots att d inte e första gången detta händer. kommer nog aldrig förstå mig på d om jag ska va ärlig. ska man behöva hyperaktiv konstant för att slippa tankar o känslor? d orkar man ju för tusan inte i längden. eller e d meningen att man ska d?

i just don´t get it!!

do you?!?!

i don´t like what i see in the mirror!!:(